Det gäller att läsa hela sidan

I veckans Mitt i Sollentuna kan man på sidan 16 läsa en notis om trängselskatt på Essingeleden. Där står att sådan skatt kan införas tidigare än väntat. Från början var det sagt att en utvidgning av trängselskatten skulle ske först när Förbifart Stockholm står färdig. Men då förbifarten dragit ut på tiden så kan alltså trängselskatten komma att dyka upp innan dess. I notisen står det att den som kör mycket till och från innerstan kan det bli en dyr historia. Och så tillvida är det väl sant. Men alternativet är inte gratis det heller.

Miljöpolitik handar, som jag ser på det, inte i första hand om att hitta på nya kostnader för att straffa dem som smutsar ner. Det handlar om att se till så att alla vi som på olika sätt bidrar till utsläpp och att tära på gemensamma naturresurser får vara med och betala det pris det faktiskt kostar att på ett eller annat sätt göra åverkan på naturen. Att släppa ut saker i luften har sällan kostat särskilt mycket. Ändå kan nog alla ställa upp på att ren luft som är hälsosam att andas har ett värde, särskilt i jämförelse med motsatsen. Genom att sätta pris på våra naturresurser blir det uppenbart att det är mer hållbart och dessutom billigare att hushålla med dem. Med andra ord. Att braka på som man vill i sin bil utan att det kostar i de fall det skapar betydande miljöproblem är detsamma som att orsaka en kostnad för någon annan. Och i värsta fall hinner man själv drabbas om miljöproblemen blir tillräckligt påtagliga.

Vi måste vara ärliga med att bilen är en fantastisk uppfinning. Men vi måste också erkänna att den medför vissa problem. De största problemen kan vi undvika genom att köra på klimatsmarta bränslen. Andra problem tar längre tid att komma till rätta med. Det kan till exempel handla om partikelutsläpp, som ju är en mycket aktuell fråga i Sollentuna. Men det kan också handla om att orsaka trängsel som på ett ganska påtagligt sätt kan drabba såväl livsmiljön kring våra vägar som samhällsekonomin.

Sidan 16 i veckans Mitt i Sollentuna visar dock med all önskvärd tydlighet att frågan handlar om så mycket mer än bilar och trängselskatter. Bredvid notisen jag redan refererat ovan finns en artikel om rusning av sökande till jobb som biljettkontrollant på SL. Under notisen finns en annan notis om nytt lågprisflyg från Arlanda. Och ser man hela bilden, eller åtminstone hela sidan i det här fallet, så står det klart att transportsystemet också måste betraktas som en helhet.

Många av de resor som blir dyrare med bilen i framtiden kan man, åtminstone i Stockholmsregionen, företa med kollektivtrafik. Därtill finns en efterfrågan på möjligheten att resa utomlands, både för våra arbetens skull, men också för att vi vill se mer av världen på vår fritid. Att människor reser och rör sig är i sig positivt. Men det belastar på olika sätt vår gemensamma miljö. Och det måste vi förhålla oss till. Därför måste vi också sträva efter att vi med en klok och hållbar miljöpolitik ser till att de kostnader vi orsakar under våra resor också blir tydligare för oss resenärer. Det finns inget egenvärde i att det ska vara dyrt att resa, men det är klokt att det kostar en slant om vi reser på bekostnad av andra människor och kommande generationer. Vad flyget anbelangar vore det rimligt om vi internationellt kunde enas om ett sätt att låta flygresorna bära lite mer av sina miljökostnader. Att det är svårt att få ett sådant system på plats visar dock de strävanden som hittillls gjort. Därför är det viktigt att miljödebatten fortsätter och de internationella förhandlingarna går framåt. Samtidigt måste vi som har ett finger med i det politiska spelet här i Stockholmsregionen se till att ta vårt ansvar. Inte minst för en väl fungerande kollektivtrafik, så att de dyra bilresorna inte borrar för djupa hål i människors plånböcker.