Bättre för ungdomar i framtiden?

Ungdomsarbetslösheten i Sverige är ett växande problem. Orsakerna till detta är flera och svåra att sätta fingret på. Inom Centerpartiet bedrivs nu kampanjen "Jag vägrar vänja mig" där det betonas att vi måste göra mer för att ändra på situationen.

Sollentunacentern fokuserar på problemet med ungdomsarbetslöshet på flera olika sätt - bl a genom att ordna närmare kontakter mellan näringslivet och gymnasieskolorna och  stimulera fler sommarjobb så att fler ungdomar kan få in en fot i arbetslivet. Men vi ser att det räcker inte med att försöka fixa fler praktikplatser och mer stöd för nyföretagande. En stor del av problemen verkar uppstå tidigare än när skolgången har avslutats. Hur ser vardagen ut för våra ungdomar idag, vad händer i skolan och på fritiden? Finns det faktorer här som kan inverka på ungdomars framtida möjligheter i livet, typ på arbetsmarknaden? 

På Sollentunacenterns medlemsmöte i måndags var temat "Hur mår ungdomarna i Sollentuna." Inbjudna var tjejjouren INDRA och Sollentuna Ungdomsråd (SUR) för att diskutera just våra ungdomars hälsa. 

INDRA, som erbjuder stöd och hjälp åt unga tjejer i Sollentuna kommun, kunde visa att hälsosituationen för unga tjejer tyvärr håller på att försämras. Under hela 2011 var INDRA i kontakt med cirka 200 tjejer som i olika avseende var stressade och mådde psykiskt illa. Hittills under 2012 har INDRA varit i kontakt med drygt 300 tjejer. Framför allt är det stress runt våld, trakasserier och sex som ligger bakom stressen. 

SUR, som riktar sin verksamhet främst mot skolelever i kommunen, kunde rapportera att, trots olika insatser och stöd, så tenderar omfattningen av mobbning och trakasserier inom skolorna att hålla sig på samma nivå - och detta gäller både inom kommunala och fristående skolor. 

Trenden verkar tyvärr tämligen klar, allt fler tjejer mår psykiskt dåligt och behöver hjälp OCH mobbingproblemen i skolan biter sig fast på en relativt hög nivå, trots de senaste årens insatser. Detta är inte okej!

I diskussionen framkom att en en faktor som kan ha bidragit till situationen är den minimerade tillgången till skolsköterska och kuratorer i skolorna, en följd av det senaste årtiondets besparingar och nedskärningar.  En annan faktor kan vara den stora mängd av olika influenser - från kompisar, MTV, internetchattande, media, bloggkommentarer, m.m. som tonåringar kommer i kontakt med varje dag - hur ska tonåringar förhålla sig till det? Och, vilka föräldrar, lärare och andra vuxna har tid eller möjlighet att hjälpa tonåringarna att sortera och tolka alla dessa signaler på ett sätt som inte sätter tonåringen i konflikt med sina kompisar? Inte många!

Detta är ett växande problem som kan bli ett enormt samhällsproblem om vi inte agerar nu. Vi inom Sollentunacentern bryr oss om detta! Framöver kommer Sollentunacentern att noggrant bevaka utvecklingen och kämpa för mer resurser åt stödorganisationer som INDRA och SUR. På längre sikt vill vi hitta mer hållbara lösningar så att trenden kan vändas nedåt. Har du någon idé om hur vi kan skapa bättre omständigheter för våra ungdomar i framtiden, tar vi gärna emot den - typ här på bloggen eller genom direktkontakt med någon av oss. Hör av dig!

Turebergshuset - ett kommunhus med potential

Sollentunas kommunhus, Turebergshuset, har snart 40 år på nacken. Tiden har satt sina spår och det pågår diskussioner i sollentunapolitiken om att lämna det gamla huset och bygga ett nytt kommunhus. Sollentunacentern tror inte att det är ekonomiskt eller miljömässigt hållbart att bygga ett nytt kommunhus utan vill istället ge Sollentunas gamla kommunhus nytt liv. Vi har därför låtit en arkitekt titta på vad som går att göra med det gamla huset, utan att det behöver byggas ett nytt hus för den kommunala verksamheten.

I filmen ovan berättat vi mer om hur vi ser på Turebergshusets potential.

Det gäller att läsa hela sidan

I veckans Mitt i Sollentuna kan man på sidan 16 läsa en notis om trängselskatt på Essingeleden. Där står att sådan skatt kan införas tidigare än väntat. Från början var det sagt att en utvidgning av trängselskatten skulle ske först när Förbifart Stockholm står färdig. Men då förbifarten dragit ut på tiden så kan alltså trängselskatten komma att dyka upp innan dess. I notisen står det att den som kör mycket till och från innerstan kan det bli en dyr historia. Och så tillvida är det väl sant. Men alternativet är inte gratis det heller.

Miljöpolitik handar, som jag ser på det, inte i första hand om att hitta på nya kostnader för att straffa dem som smutsar ner. Det handlar om att se till så att alla vi som på olika sätt bidrar till utsläpp och att tära på gemensamma naturresurser får vara med och betala det pris det faktiskt kostar att på ett eller annat sätt göra åverkan på naturen. Att släppa ut saker i luften har sällan kostat särskilt mycket. Ändå kan nog alla ställa upp på att ren luft som är hälsosam att andas har ett värde, särskilt i jämförelse med motsatsen. Genom att sätta pris på våra naturresurser blir det uppenbart att det är mer hållbart och dessutom billigare att hushålla med dem. Med andra ord. Att braka på som man vill i sin bil utan att det kostar i de fall det skapar betydande miljöproblem är detsamma som att orsaka en kostnad för någon annan. Och i värsta fall hinner man själv drabbas om miljöproblemen blir tillräckligt påtagliga.

Vi måste vara ärliga med att bilen är en fantastisk uppfinning. Men vi måste också erkänna att den medför vissa problem. De största problemen kan vi undvika genom att köra på klimatsmarta bränslen. Andra problem tar längre tid att komma till rätta med. Det kan till exempel handla om partikelutsläpp, som ju är en mycket aktuell fråga i Sollentuna. Men det kan också handla om att orsaka trängsel som på ett ganska påtagligt sätt kan drabba såväl livsmiljön kring våra vägar som samhällsekonomin.

Sidan 16 i veckans Mitt i Sollentuna visar dock med all önskvärd tydlighet att frågan handlar om så mycket mer än bilar och trängselskatter. Bredvid notisen jag redan refererat ovan finns en artikel om rusning av sökande till jobb som biljettkontrollant på SL. Under notisen finns en annan notis om nytt lågprisflyg från Arlanda. Och ser man hela bilden, eller åtminstone hela sidan i det här fallet, så står det klart att transportsystemet också måste betraktas som en helhet.

Många av de resor som blir dyrare med bilen i framtiden kan man, åtminstone i Stockholmsregionen, företa med kollektivtrafik. Därtill finns en efterfrågan på möjligheten att resa utomlands, både för våra arbetens skull, men också för att vi vill se mer av världen på vår fritid. Att människor reser och rör sig är i sig positivt. Men det belastar på olika sätt vår gemensamma miljö. Och det måste vi förhålla oss till. Därför måste vi också sträva efter att vi med en klok och hållbar miljöpolitik ser till att de kostnader vi orsakar under våra resor också blir tydligare för oss resenärer. Det finns inget egenvärde i att det ska vara dyrt att resa, men det är klokt att det kostar en slant om vi reser på bekostnad av andra människor och kommande generationer. Vad flyget anbelangar vore det rimligt om vi internationellt kunde enas om ett sätt att låta flygresorna bära lite mer av sina miljökostnader. Att det är svårt att få ett sådant system på plats visar dock de strävanden som hittillls gjort. Därför är det viktigt att miljödebatten fortsätter och de internationella förhandlingarna går framåt. Samtidigt måste vi som har ett finger med i det politiska spelet här i Stockholmsregionen se till att ta vårt ansvar. Inte minst för en väl fungerande kollektivtrafik, så att de dyra bilresorna inte borrar för djupa hål i människors plånböcker.

Att sänka skatten är inget att skämmas för

Det är nu den tiden på året då besluten om skattesatserna ska fattas i landets kommuner. I veckan har vi på nyheterna sett hur en hel rad landsting och kommuner tvingas höja skatten med upp till 65 öre per intjänad hundralapp.

I Sollentuna har vi en god ekonomi, och kan därför sänka kommunalskatten med 10 öre under 2013. Det beror bland annat på att Sollentuna kommun har ett gynnsamt läge. Vi har nöjet att vara befinna oss strax utanför tillväxtmotorn Stockholm. Men vi har också en välskött ekonomi och en kommun som är bra att vistas och bo i. Allt detta gör att många vill bo här. Och inflyttning leder till att våra skatteintäkter ökar.

Att sänka skatten är inget att skämmas för. Tvärtom! I grunden är en skattesänkning en viktig valfrihetsreform. Med mer pengar på lönekontot får man större makt över sin egen ekonomi. Ändå finns invändningarna. Sollentunapartiet raljerar över att en så blygsam skattesänkning som den föreslagna endast är värd några kexchoklad för kommuninvånarna. Fast ser man detta i perspektivet av en hel årslön så handlar det trots allt om kexchokladkakor i 100-kronorsklassen. Det bör i sammanhanget tilläggas att Sollentunapartiet stödjer Alliansens förslag till skattesänkning, så deras lustigheter riktar sig ju faktiskt i lika hög utsträckning mot den egna politiken. Samtidigt kan några hundralappar faktiskt vara skillnaden mellan slitna fotbollsskor och nya, eller mellan en ekonomi på marginalen och en ekonomi där man faktiskt kan unna sig en kexchoklad på lördagskvällen.

Sollentuna kommun ska vara en kommun som gör sitt jobb. Vi ska erbjuda en bra skola, bra omsorg, föra en bra miljöpolitik och ta ansvar för invånarnas behov. Samtidigt ska vi inte överbeskatta Sollentunaborna. Att ta ut mer skatt än nödvändigt är att missköta det förtroende som de folkvalda har fått av väljarna. Och i en tid när ekonomin i Europa och Sverige står inför utmaningar så är det faktiskt värdefullt med kommuner som ser till att skattebetalarna har lite mer pengar att använda. För pengar som används leder till jobb. Och jobb leder till att fler kan få en inkomst. Och när fler får en inkomst så stärks ekonomin. Och vet ni vad, allt det där är ganska bra för skatteintäkterna också. Så en vacker dag kanske vi kan se till så Sollentunaborna kan få pengar över till ytterligare några chokladkakor, eller vad man nu vill använda sina pengar till.